Begreppet ”investering” används både inom redovisning och i dagligt tal. Betydelser, syften och innebörder kan variera, så vi som investerare och analytiker behöver ha lite koll på hur det funkar.
Det är inte ovanligt att aktier faller efter börsintroduktioner. Det är svårt att sätta “rätt” pris, men teoretiskt bör priset vara betydligt lägre än nivån man tycker bolaget egentligen är värt.
Att belåna sin portfölj kan vara ett sätt att öka avkastningen. Även bolagen kan belåna sig och i båda fallen ökar risken. Betydligt fler än de själva inser har i praktiken en belånad aktieportfölj.
När bolag rapporterar orderingång kan man tro att det är enkelt att prognosticera försäljningen. Orderingång i ett kvartal borde väl bli försäljning i nästa? Det är tyvärr inte riktigt så enkelt...
AI blir allt bättre på att skriva något som åtminstone ser ut som aktieanalyser. Men hur mycket nytta har egentligen en aktieanalytiker av AI under en hektisk rapportdag? Och hur påverkas branschen?
Det finns många strategier som investerare använder sig av för att generera avkastning. Avkastningen beror på beloppen man köper och säljer för, men tidsaspekten har också en väldigt stor betydelse.
Justerade resultat innebär ofta att att bolagens resultat verkar bättre än de som egentligen rapporteras. Samtidigt är det väldigt användbart för investerare och analytiker, så hur bör man tänka?
Den rapporterade försäljningen, oavsett om den lyfts av valutor eller ej, har ofta en stor inverkan på ett bolags resultat. Ändå fokuserar många på valutajusterad tillväxt. Hur bör investerare tänka?
Risk och avkastning hänger ihop och många eftersträvar därför en hög "riskjusterad avkastning". Men särskilt långsiktiga investerare bör inte fokusera alltför mycket på riskjusterad avkastning.
Vid en första anblick brukar de flesta betrakta storägares försäljningar som någonting negativt. Det behöver faktiskt inte vara det. Det kan till och med vara positivt om de säljer en del då och då.
Big Mac-index reflekterar fångar trots sin enkelhet upp en hel del om ett lands prisnivå. Förändring över tid är ett inflationsmått och jämförelser mellan länder skvallrar om köpkraft och växelkurs
När hela marknaden blir bättre på att snabbt ta till sig information bör marknaden prissätta aktierna bättre. Samtidigt ökar flockmentaliteten och avkastningen avgörs av det som AI inte fångar upp.
Kunderna vill förmodligen ha bättre och/eller billigare produkter och det är ofta ett bra framgångsrecept för företag. Men de riktigt innovativa behöver förstå kundernas behov bättre än dem själva.
De flesta beslut man fattar här i livet bör utgå från att det ska bli så bra som möjligt i framtiden. Det gäller din aktieportfölj, bolagens budgetprocesser och även mer vardagliga saker i ditt liv.
Vi betalar alltmer månadsvis och det gäller inte bara mjukvara. Det har sina fördelar, men återkommande intäkter för säljaren är fasta kostnader för köparen. Glöm inte att fatta köpbeslut...
När sentimentet är väldigt positivt eller negativt brukar aktiemarknaden närma sig en vändning. Indikatorn "Fear & Greed Index" försöker fånga upp det, men det är bra att förstå mer om bakgrunden.
EBITA är populärt resultatmått. Det gäller särskilt sådana som genomför betydande förvärv, men även många andra bolag föredrar det. Fast det gäller att se upp, för definitionerna kan skilja sig åt.
När en ägare går över 30% ägarandel är den skyldig att lägga ett bud på hela bolaget, även om den inte vill köpa hela bolaget. Då kan märkliga situationer uppstå som investerare bör vara medvetna om.
Det finns ett antal norska aktiefirmor med verksamhet i Sverige och nyligen har flera aktörer tillkommit. Antingen genom förvärv eller genom att bygga från grunden. Men varför just norska?
En del bolag delar upp utdelningen i ordinarie utdelning och extrautdelning. Jag tycker att det är en indelning som är en nackdel för både bolag och investerare. Utdelning är utdelning!
Det är enkelt att logga in och titta på sin aktieportfölj, men man bör lägga ihop portföljer för att få en uppfattning om exponeringen. Dessutom bör man egentligen inkludera tillgångar och skulder.
Efter 150 utskick varje söndag klockan 7 är det nu dags för en förändring. Min tanke är att de ska vara precis som vanligt, men istället för att de skickas varje vecka blir det varannan vecka.
Banker brukar ha riktkurser och andra har motiverade värden. Användningen skiljer sig åt, men de är framräknade på samma sätt. Däremot kommer riktkursen vara högre än motsvarande motiverat värde.
Aktiemarknaden har en hatkärlek till DCF-modeller. De upplevs som komplicerade och är känsliga för antaganden. Men aktier är känsliga för många faktorer även i verkligheten. Och det är inte så svårt!
Det är inte alltid den som får ut mest av en lunch som betalar i affärssammanhang. Man bjuder sina gäster, men i övrigt är principen att man bjuder kunden. Men hur vet man vem som är kund...?